Skönt med bred överenskommelse

Det har varit en intensiv dag med överlämnande av betänkandet, presskonferens på Rosenbad, en gäng intervjuer och alldeles nyss en radiodebatt. Jag är verkligen mycket nöjd med det vi föreslår och tror – precis som titeln på betänkandet – att detta blir ett stärkt stöd för studier.

Det känns också skönt att vi på alla de centrala delarna i utredningen har en så bred enighet. När det gäller fribeloppsreglerna är vi helt eniga trots att socialdemokrater och vänsterpartister i alla år argumenterat emot oss i den frågan. All heder åt dem för att de vågat byta åsikt.

När det gäller bidragsnivån är vi fem partier som står bakom den; Alliansen och socialdemokraterna. På samma sätt förhåller det sig i frågan om genomströmning och de maximitider för studiemedel som diskuterats livligt de senaste veckorna, även där är Alliansen och socialdemokraterna eniga.

Det är bra med breda överenskommelser eftersom det då kan bli långsiktiga spelregler. Sedan kan jag som moderat inte låta bli fundera över hur oppositionen skulle fått ihop det här om de suttit i regeringsställning när de har så uppenbart olika uppfattningar i kärnfrågorna.

Nu är utredningen klar

Idag överlämnar vi i den studiesociala kommittén vårt betänkande till högskoleministern. Det blir en lång rad förbättringar och sammantaget ett system som vi tror kommer att stärka stödet för studier. Jag är naturligtvis särskilt glad över att vi äntligen avskaffar inkomstprövningen för studielån.

Idag skriver jag också på DN-debatt tillsammans med de övriga alliansledamöterna i kommittén om förslaget.

Ökad genomströmning

Idag skriver SvD, DN, min hemmatidning NA med flera om ett av de förslag som vi diskuterar i den studiesociala kommittén. Eftersom man ryckt ut en del av helheten ska jag försöka bemöta några missförstånd som jag hört idag.

Sverige har väldens äldsta studenter – både när de börjar studera och när de tar examen. Det gör att de också är äldre när de etablerar sig på arbetsmarknaden, vilket är problematiskt av flera skäl. Om vi lyckades vända den trenden skulle skuldsättningen kunna minska bland studenter, samtidigt som hela samhället skulle tjäna på det.  Ju tidigare man blir klar med sina studier, desto större blir avkastningen för både studenterna och samhället. I den studiesociala kommittén har vi därför fått uppdraget att försöka öka genomströmningen – helt enkelt få fler att bedriva mer effektiva studier.

Vi har tittat på examensbonus och peng-per-poäng-system, men vi har också diskuterat maximitider för studiemedel. Ett sätt kan därför vara att införa samlade prestationskrav, där alla har rätt till sex års studiemedel precis som idag, men där det finns en kontrollstation efter fyra år. Har man tagit sina poäng som man ska har man automatisk rätt till två år till. För de allra längsta utbildningarna skulle man också kunna lägga på ett sjunde år.

Vårt exakta förslag prestenterar vi den 30 mars.

Äntligen höjt fribelopp

Nerikes Allehanda 081228

Igår skrev Svenska Dagbladet och Aftonbladet om att vi verkar bli överens kring nytt fribelopp. Förslaget från den studiesociala kommittén innebär att fribeloppet, alltså den summa studenter kan tjäna innan studiemedlen minskar, ökas från ca 100 000 kronor till 130 000 kronor. Dessutom innebär förslaget att reducering därefter enbart sker på bidragsdelen.

Jag tycker, precis som Nerikes Allehanda skriver idag, att detta är ett stort steg framåt. I praktiken betyder det att man kan tjäna ca 8500 kronor i månaden under studietiden och jobba ihop två heltidslöner under två sommarmånader innan statens ens börjar lägga sig i. Tjänar man mer än så görs en reducering av bidraget, men inte av lånet.

Hälften av landets studenter jobbar extra och många rör sig redan idag i närheten av fribeloppstaket. Nu byter vi fokus och säger klart och tydligt att det är studenter själva som ska avgöra hur mycket extraarbete man hinner med.

Men håll ut, i mars kommer vi med fler förslag. Inklusive en höjning av studiemedlet.

SvD skriver också om mitt extraarbete på ICA i en separat artikel, här.

Inte vilka lån som helst

Idag fastställde regeringen räntan på studielånen till 2,5 procent för 2009, rapporterar Utbildningsdepartementet. Det är dryga miljonen låntagare som berörs av beslutet. Man beräknar räntan utifrån genomsnittsräntan av emissionsräntorna för statsskuldsväxlarna för de senaste tre åren. Låter krångligt, men systemet ser ut som det gör för att de som har studielån inte ska drabbas av tvära kast när räntorna går upp och ned.

I grund och botten är det ju en rätt schysst deal – låga räntor och samma kreditvärdighet som svenska staten.

Bloggen blir kvar

Den här bloggen startades för att dokumentera min vecka på studentbudget, men det vore ju synd att låta den dö bara för att experimentet är över. Inte minst eftersom arbetet i den studiesociala kommittén fortsätter och frågorna förtjänar att diskuteras och analyseras även framöver.

Bloggen lever alltså vidare. Även om det säkert blir mer än bara studentfrågor framöver.

Bokslut

Veckan på studentbudget är över och det är dags att göra bokslut. Ekonomiskt och politiskt.

Rent ekonomiskt klarade jag veckan, mitt extrajobb på ICA i helgen gjorde dessutom att jag med gott samvete kunde bjuda lillebror på lunch i söndags. Men experimentet är nyttigt eftersom det visar att marginalerna är små. Hade jag behövt köpa ett par nya skor eller gå till tandläkaren hade det inte fungerat.

Vi har ett generöst studiestödssystem i Sverige, kanske det mest generösa i världen. När vi nu skissar på hur det ska bli bättre är naturligtvis höjda beloppsnivåer en del av det – men inte allt.  

Fribeloppsreglerna utgör ett stort problem för många studenter och jag tycker faktiskt det är pinsamt att så många studentorganisationer struntar i att belysa det trots att nästan varenda student man träffar tar upp det. Att inte lyssna på den kritiken är att svika över häflten av landets studenter.

Till detta kommer en mängd andra frågor om hur vi kan förbättra villkoren för studenter med barn, hur sjukersättning till studenter ska fungera och hur genomströmningen i den högre utbildningen ska kunna förbättras.

Förhoppningsvis blir ett generöst system ännu bättre när vi lagt våra förslag i mars.

För övrigt, här kan du se hur det gått för mina riksdagskollegor Caroline (s), Ulrica (c) och Rosanna (v) som också levt studentliv en vecka.

På tal om andra länder

Ibland säger språket ganska mycket om verkligheten. Ta bara namnbytet från Krigsmakten till Försvarsmakten, det vittnar onekligen om en ganska förändrad syn på omvärlden. Samma sak när Invandrarverket bytte namn till Migrationsverket.

När vi för ett tag sedan hade ett nordiskt seminarium om studiefinansiering träffade vi CSN:s motsvarighet i de andra nordiska länderna. I Norge heter de ”Lånekassen”. I Danmark ”Statens Uddannelsestøtte”. I Finland är det ”Folkpensionsanstalten” som administrerar systemet.

Avslöjar namnet något om attityderna till utbildning? Jag vet inte. Men visst låter ”centrala studiestödsnämnden” som något som ligger på en adress i Moskva?

Plugga snabbare

Det blev en bra radiodebatt i Rakt på sak (man kan lyssna här) och vi kom in en hel del på genomströmningen i den högre utbildningen.

Om man jämför med andra länder är de svenska studieskulderna ganska höga, allra särskilt om man jämför med de totala inkomster som studenterna kan förvänta sig under sitt arbetsliv. Man kan alltså fundera på hur man kan få fler att bli klara snabbare.

Man har såklart samma problem i andra länder. Om man i Danmark blir mer än tolv månader försenad i sina studier förklaras man som studieinaktiv; då stoppas utbetalningarna. I Finland har man nyligen ändrat sitt system för att få fler att låna mer och därigenom bedriva effektivare studier. I Norge har man ett system där studielånen kan konverteras till bidrag om man studerar i den takt man ska.

Frågan är vad vi ska göra i Sverige? Skulle en examensbonus få fler att ta ut sin examen? Skulle ett peng-per-poäng-system, ungefär som i Norge, göra att studenterna bedrev sina studier mer effektivt? Eller ska vi kanske justera bidrags- och lånedelen så att det är billigare i början och dyrare i slutet? Eller är det kraftigt höjda studiemedel som är lösningen?

Oförutsedda utgifter

Idag fortsätter diskussionen om studiemedel och experimentveckan på studentbudget. Det är SR Örebros program Rakt på sak där jag kommer att vara med vid 12:30 tillsammans med studenter vid Örebro Universitet. Även P3 Nyheter gjorde för övrigt en intervju i fredags, som går att lyssna på här.

En viktig lärdom av veckan är att man måste planera sina inköp och att minsta oförutsedda utgift kan knäcka budgeten. När jag kom ner till bilen i morse – som stått parkerad i Örebro under veckan – möttes jag av en parkeringsbot. Jag hade missat att det var städnatt i torsdags och får nu hosta upp 400 kronor i böter. Hade det hänt i förra veckan hade pengarna varit slut innan veckan knappt hunnit börja.