Sista helgen med gänget

För ganska precis tio år sedan åkte jag till Lund för att vara med på Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma. De debatter och diskussioner jag fick vara med om den helgen var på många sätt startskottet för det politiska engagemang och intresse som jag haft sedan dess.

Om ganska exakt en månad åker jag MUF eftersom jag blivit för gammal. Det var därför extra roligt att återigen få åka till just Lund och vara stämmoordförande på förbundsstämman som avhölls där i helgen. Mycket av diskussionerna känns igen, men en hel del är också förändrat. Om MUF som ungdomsförbund tidigare enbart var intresserade av att ha rätt, så är man idag lika intresserad av att faktiskt få rätt. Debatterna är inte bara ett ideologiskt seminarium utan minst lika mycket ett försök att faktiskt göra någonting åt de samhällsproblem som unga människor ser.

I helgen valdes också Erik Bengtzboe till ny förbundsordförande efter Niklas Wykman. Jag känner Erik sedan länge och har de senaste veckorna haft nöjet att jobba ihop med honom i riksdagens utbildningsutskott. Han är både en skicklig kommunikatör och en person som verkligen brinner av lust att förändra och förbättra. MUF är i trygga händer med honom vid rodret.

Ska vi lägga ner CSN?

Jag blev politiskt engagerad när jag var i 20-årsåldern och tror faktiskt att det var MUF:s kampanj ”Lägg ner CSN” som fick mig att ta steget. Ni som pluggade för några år sedan minns telefonköerna och den usla servicen. Vi var rätt förbannade.

 

Visserligen har servicen blivit bättre och telefonköerna kortare, men CSN:s framtid en av de saker vi ska titta närmare på inom ramen för den studiesociala utredningen. Vill man gå riktigt långt skulle man kunna göra som i Finland, där studenterna lånar pengar hos de vanliga bankerna istället för hos staten. Staten ställer upp med en lånegaranti som gör att alla har möjlighet att låna, men i övrigt sköts systemet av bankerna.

 

Inom mitt parti har vi diskuterat den här frågan ganska länge. Jag noterar att också centerpartiet numera har liknande förslag. Exakt vad vi landar i återstår att se, men jag tycker förslaget är intressant. I bästa fall skulle det kunna leda till bättre service och på sikt bättre lånevillkor för studenterna. Om statens kostnader för administrationen minskade skulle man ju kunna lägga de pengarna på höjt studiebidrag istället.

 

Vad tror ni, verkar den finländska modellen vettig? Mer om den finländska modellen kan man läsa om här.