Jag blev politiskt engagerad när jag var i 20-årsåldern och tror faktiskt att det var MUF:s kampanj ”Lägg ner CSN” som fick mig att ta steget. Ni som pluggade för några år sedan minns telefonköerna och den usla servicen. Vi var rätt förbannade.
Visserligen har servicen blivit bättre och telefonköerna kortare, men CSN:s framtid en av de saker vi ska titta närmare på inom ramen för den studiesociala utredningen. Vill man gå riktigt långt skulle man kunna göra som i Finland, där studenterna lånar pengar hos de vanliga bankerna istället för hos staten. Staten ställer upp med en lånegaranti som gör att alla har möjlighet att låna, men i övrigt sköts systemet av bankerna.
Inom mitt parti har vi diskuterat den här frågan ganska länge. Jag noterar att också centerpartiet numera har liknande förslag. Exakt vad vi landar i återstår att se, men jag tycker förslaget är intressant. I bästa fall skulle det kunna leda till bättre service och på sikt bättre lånevillkor för studenterna. Om statens kostnader för administrationen minskade skulle man ju kunna lägga de pengarna på höjt studiebidrag istället.
Vad tror ni, verkar den finländska modellen vettig? Mer om den finländska modellen kan man läsa om här.
